Varför ska jag ha kolonilott?
Det finns många orsaker till att man blir sugen på att ha kolonilott. En önskan om att komma närmare naturen, ha en mer aktiv fritid? Kolonilott ger ett tillfälle att lära sig mer om växter och kretslopp. Kanske är det visionen om egenodlade
grönsaker som lockar? Du kan umgås med andra odlingsintresserade eller, tvärtom,
äntligen få vara ostörd en stund.
Tidsåtgång
Hur mycket tid behöver du ägna åt lotten? Det beror på flera faktorer: vädret, storleken på din lott, vilka växter du sår och vad du vill få ut av odlandet.
Det kan vara klokt att först ta en ganska liten lott och sedan, om man känner att man har mer tid, utöka till en större, att sköta en lott tar mer tid än de flesta tror. Att förbereda jorden innan plantering, plantering, gallring, vattning och rensning. Efter skörden ska lotten göras iordning inför vintern. Om du är bortrest länge under säsongen behöver du be någon att se till din lott.
Minst 50% av kolonilotten ska vara uppodlad, även den övriga ytan ska hållas efter, vara städad och trevlig att titta på. Det är många som inte har kolonilott som går runt på koloniområdet och de ska kunna titta på välskötta och inspirerande lotter.
Hur börjar jag?
Dina första insatser beror på vilken tid på året du börjar och hur odlingslotten ser ut.
Har lotten legat i träda en eller flera säsonger måste du förmodligen börja med att ta bort ogräs! Är det höst så vänd upp och ned på det översta jordlagret. Ta bort rötter som sticker upp, inte mer. På våren fortsätter du med luckring och rensning. Ta bort så mycket ogräsrötter du kan.
All näring som tas från jorden när man skördar måste ersättas på ena eller andra sättet för att jorden ska vara bra och ge fortsatt skörd. Du kan läsa om skillnaderna mellan hönsgödsel, hästgödsel och kogödsel på nätet. Tänk på att vissa växter föredrar jord som inte är gödslad. Täckodling innebär att gräsklipp eller andra växtdelar läggs mellan plantor för att hålla fukten, hindra ogräsfrön från att gro och ge plantorna näring. Benmjöl, blodmjöl och Algomin är också näring som kan spridas ut och myllas ner kring vissa växter på våren för att främja blomning och fruktsättning.
Om du rensat och gjort i ordning en bit av din lott men är osäker på vad du egentligen vill odla så kan du så något som bibehåller jordens luckerhet, skyddar från nya ogräs eller tillför näring. Gula ärtor, linfrö från en vanlig matvaruaffär eller potatis är växter som sällan misslyckas.
Verktyg
I föreningens skjul finns skottkärror och ett antal verktyg som du kan låna. En trädgårdsmästare avbildas väl oftast i hatt och med spade, men det viktigaste verktyget är faktiskt grep. Med en grep kan du bearbeta även stenig eller ogräsrik jord där det inte går att gräva med spade.
Utöver grep behöver du förmodligen:
Förkultivering
En del växter behöver sås inomhus långt innan det är dags att gräva.
En del plantor måste planteras om, skolas, innan utplantering på odlingslotten. De behöver vänjas vid sol och vind - ställ ut krukorna på balkong eller uteplats några timmar per dag och ta sen in dem igen. Sår man för tidigt blir plantorna långa och veka.
Frön går att spara i flera år men grobarheten avtar. Du kan testa grobarheten genom att strö ut några frön på fuktat hushållspapper och lägga det i en plastpåse. Efter ett par dagar ser du om fröna har grott och är användbara.
Förväntningar
- Som ny odlare är det lätt att tänka sig allt fint du ska få plocka efter ditt hårda jobb. Ibland blir verkligheten en annan. Även om vädret varit gynnsamt så kan skadeinsekter, rådjur, sorkar, sniglar och även tvåbenta skadejur, hinna ta för sig innan du tänkt skörda.
- Att kunna välja grönsaker som man kanske inte kan köpa och att veta hur de är odlade. Inget kan ta ifrån dig glädjen över att ha förbättrat jorden eller att ha fått vara ute och röra på dig.
Inspiration
Besök gärna Skillnadens trädgård, Farbror Grön, Orten Odlar, för tips om odling och växter.
Arbeten vi gör tillsammans
När du har en kolonilott blir du automatiskt medlem i vår förening. Föreningen har gemensamma arbetsdagar några gånger per år och att delta i dessa ingår i att ha en kolonilott. Då gör vi snyggt på området utanför våra egna lotter, vänder komposter, flisar kvistar, kollar vattenledningar, trimmar gångar, kanske något behöver målas, städar och tömmer toaletter, ser över förråd. Du får tillfälle att lära känna andra, ställa frågor och få råd från erfarna kolonister. Vi samlas och äter lunch tillsammans vid vårt regnskydd (egen medhavd lunch).
Föreningen har en styrelse som håller i arbetet på området, planerar arbetsdagar, kallar till årsmöte, håller kontakten med Nacka kommun och Vägföreningen på Margretebergsvägen. Det ingår i styrelsens ansvar att göra "tillsynsrundor" ett par gånger varje säsong och vid behov kontakta kolonister som inte har sådan ordning på lotten som föreskrivs.